lördag 5 december 2009

Det var väl inte så modernt FRA...

Uppdatering: På förekommen anledning vill jag påpeka att min åsikt om FRA-loggan är att den är ful rent grafiskt och att den känns omodern. De tolkningar kring allt annat som görs är inte mina...


FRA:s nya logga ger riktigt omoderna vibbar. Lite läskiga faktiskt. Inte särskilt modernt med tanke på var vi befinner oss just nu. Vill man skrämmas och i så fall vem? Själv blir jag skräckslagen.

Cap&Designs redaktör har synpunkter på loggans utformning.


Min man ställer indignerade frågor här vid kaffebordet:

Varför behöver FRA en vapensköld överhuvudtaget?

Hur mycket har framtagandet av sagda vapensköld kostat oss skattebetalare?

I vilken mån kommer denna investering att påverka min plånbok i positiv riktning?

Jag förutsätter att den investeringen kommer att påverka min plånbok i postitv inriktning!

Om det mot all förmodan skulle visa sig att dennan investering påverkar min plånbok i negativ riktning, alltså blir en ren kostnad (pengar i sjön) kan man verkligen fråga sig om inblandade tjänsteman har alla hästar hemma i stallet.

Jag vill se syftet, kravspecen, kostnads- och intäktsanalys. För det kan väl inte vara så att inblandade tjänstemän använder mina pengar för investeringar utan att dessa underlag finns på plats?

Socialdemokrater har inget patent på mänsklighet...

Förvisso är valrörelsen igång för fullt och då brukar det kunna uppstå alla möjliga mer eller mindre konstigheter. Den senaste veckan har det främst handlat om sjukförsäkringar och regeringens okänslighet för svårt sjuka människor. Det gör mig förbannad. Socialdemokrater har inte patent på mänsklighet. Att regler inte fungerar visar bara på att de ska ändras. Och det gör en klyftig regering. Det sker också nu. Uppdatering: Kanske att det var taktiska skäl som gjorde att man var snabb med genomförandet av det nya systemet som Lena Hennel menar i sin artikel . En annan analys kan faktiskt vara att regeringen i början av mandatperioden inte hade erfarenhet av hur tungrodd skutan Sverige kan vara.

Det har aldrig varit tal om att svårt sjuka människor inte ska få vara sjuka i lugn och ro. Att man däremot vill att människor som är sjuka ska få hjälp att bli friska genom att man bryr sig om dem genom olika rehabiliteringsinsatser är väl enbart av godo? Vem säger emot det? Sen att organisationer som ska genomföra intentionerna inte klarar detta säger mer om dem än om regeringens avsikter. Visst kan det vara så att regler inte fungerar, då får man ändra dem. Det görs också nu.

Men det räcker inte för nu tänker socialdemokraterna ladda om och krypa in ännu mer i detaljerna för att fortsätta dra växlar på att det bara är de som är det mänskliga partiet. De blir ofta indignerade när man drar fram Anna Hedborgs sanningar om sjukförsäkringssystemet, vill helst inte kännas vid dem - men hon var sjukförsäkringsminister i den socialdemokratiska regeringen så en viss tyngd ska vi allt lägga vi vad hon hade att säga. Hon hade råkoll på systemet. Säg inget annat.

Jag vill påstå att moderaterna är det mänskliga partiet som vill ge människor möjlighet att ta vara på sina egna resurser och inte inlemmas i falsk trygghet att andra ska ta hand om allt som är svårt. Ty man ska aldrig glömma att det inte är villkorslöst det heller.

Det handlar inte bara om valår det här! Det går säkert att hitta gamla löften som inte uppfyllts av Mona Sahlin också. Om man skulle vilja det.

Lena Melin skriver "... Men faktum är att det av lagen om allmän försäkring, den som nu ska ändras, är svårt att förstå annat än att Försäkringskassan ska vara stenhård. Bara ”om det inte finns särskilda skäl mot det” ska kravet på att söka ett annat jobb slopas för den som varit sjukskriven i mer än 180 dagar.
Vilka dessa skäl skulle vara framgår däremot inte. Inte ens riksdagsbeslutet, som togs i juni förra året, ger upplysning om att dödssjuka ska undantas."


Är man så jävla dum att man inte kan betrakta dödssjuk som ett särskilt skäl utan särskilda instruktioner om saken så bör man byta jobb! Något annat finns inte att säga om den saken. Det är rent bedrövligt. Lite eget tankeutrymme måste det väl ändå finnas?

Bloggar: Johan W Peter (s)
Aftonbladet
Expressen
Svd

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Climategate och vår rädsla...

Gårdagens funderingar kring klimathot och miljö tog fart. För och emot-redogörelserna duggade tätt och jag fick många lästips. Att det genom Climategate börjar torna upp sig till en akademisk vendetta är olyckligt kanske eftersom dessa ofta sker över huvudena på oss "vanliga", vi som inte forskar i frågan, vi som överlastas av tidningsrubrikerna. Jag är absolut ingen expert vare sig på miljö- eller klimat, dock är jag mottagaren av alla dessa undergångsbesked. Jag är dock akademiskt bildad och har lärt mig att vara skeptisk och ifrågasättande till forskningsresultat. Det är väl iofs och anledningen till att vetenskapliga artiklar publiceras - för att andra ska kunna ifrågasätta resultaten för att det finns andra perspektiv.

När man som vanlig medborgare ställs inför fakta och ser dessa otroliga framtidsscenarios kring hur världen går under på grund av vårt leverne så kan man välja sida om man vill. Antingen köper man alla argument eller inte. Oftast ligger sanningen någonstans mitt emellan. Det är en livskunskap som jag delar med många. Vi kanske kan kalla det common sense. Det som akademiker egentligen inte gillar men är såsom vi "vanliga" medborgare tänker. De slutsatser vi drar av livet omkring oss. Under mina 50-talet år har somrar och vintrar varit olika. Ibland är det kallt och jättemycket snö och ibland är det varmt och ingen snö.

Judged by ones peers var tidigare läget. Experterna bedömde varandras arbete. Idag håller detta på att förändras. En grupp experter kan ge en för smal synvinkel. Nu kan alla delta i frågeställningarna och framföra synpunkter. I boken The Wisdom of Crowds - Why the Many Are Smarter Than the Few av James Surowiecki.

Efter att ha sett hur mitt eget hus som jag alltid trott legat ganska högt över havet (med ögonen och vardagsförnuftet sett) även om det är ganska nära genom datorsimulering plötsligt ligger under vatten. Med vetskapen om att det faktiskt är gammal sjöbotten här sedan tidigare och många av husen är pålade på grund av detta så kan man tänka att det är möjligt att det blir så. Då kan man ställa sig frågan hur det kan komma sig att det var sjö och hav här förut och vad berodde det på att det torkade ut och drog sig undan? Det var innan kodioxidökning och annat. Så vad är det som säger att det inte är en naturlig rörelse mellan hav och land? Vi har väl till och med odlat vin på våra breddgrader tidigare. Hur gick det till? Istid har vi också haft. Vad var det som förändrade förutsättningarna då? Någon kan säkert berätta det.

Detta är bara mina vardagsfunderingar och jag tycker att det är viktigt att såna också kommer fram i diskussionen. Förvisso är det enklare att bara ta emot och säga javisst och naturligtvis till alla forskningsresultat som kommer fram. Men man vet också att det som gällde då inte alltid gäller nu. Forskning är självklart viktig ingen kan säga annat, men man måste ändå vara öppen för att det alltid finns flera perspektiv. Har det mörkats om resultat är det skandal. Vem hackade sig in i datorerna som öppnade denna Climategate? Varför gjordes det? Vilket syfte? Var det en slump eller en riktad attack? Hackarens agenda?

Jag har bara frågor.
Vem och vad ska man tro på? Inte vet jag... Man blir enbart förvirrad.



Paul Lindquist bloggar.
Läsning för och emot:

Climategate - wikipedia (läs med källkollglasögon)

Climategate – molnen tornar upp sig för IPCC

Uppsalainitiativet en blogg som tar klimatforskarna i försvar.

Stockholmsinitiativet som är skeptiska.

För och emot diskuterar i radioprogrammet Klotet.

Stigande temperatur och sjunkande förhoppningar - Anders Emretsson

The Climate Scam - Maggie Thauersköld Crusell

The Skeptics handbook - ska jag läsa och fundera kring.

Hur har man kommit fram till data, frågor utan svar? - artikel i Newsmill av Professor Ingemar Nordin.

Crowdsourcing - är detta ett nytt sätt att få fram data till forskningen?

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

fredag 4 december 2009

Skeptisk till klimathoten... Miljöpolitik

Skeptisk till klimathot och andra överdrivna faror har jag alltid varit. Samtidigt kan jag gå i fullständig obalans av otäck köttfärs, obehagliga grisars julskinkor mm. Men det är lättare att gå bananas över sådant som finns i närheten.

Just klimathotet har jag dock varit mycket tveksam till. Mina egna ungar tar hellre buss och tåg och slösar bort fyra timmar än de tar bilen och tjänar tid i stället. Barnbarnen ojar sig i matbutiken och talar om allvaret i att man måste köpa ekologiska varor. Det blir lite jobbigt mellan varven. Men visst ska man tänka efter. Nog är ekologisk mat oftast godare. Banalt, kanske det?

När det kom till AlGores film om jorden uppvärmning och alla hemskheter han presenterade där och den följd det fick med katastrofbilder och snack om miljöförstöring om vintern låg för länge kvar eller om den inte kom alls och så vidare och så vidare drog jag mig tillbaka.

På sistone har det visat sig att det kanske inte varit helt tokigt att vara lite skeptisk eftersom det visat sig att det finns framstående forskare som tvivlat på farhågorna och de har inte kommit fram alls i debatten utan snarast blivit hindrade att publicera sina slutsatser. Läs därför den artikel som Anders Edwardsson skrivit i Svensk Tidskrift om "The Climategate" - det blir spännande framöver att se vad som kommer att gälla. En skandal i vardande verkar det dock handla om.

Kent skriver om Miljöpartiet på sin blogg och funderar över om inte Centerpartiet skulle kunna förstärka sig på miljöfrågorna. Snart ska MPs språkrör avgå och man måste få fram nya. Det
brukar alltid påverka organisationer. Om nu The Climategate får fäste kanske vi kommer att se på miljöfrågor på ett helt annat sätt i framöver. Agendan kan förändras. Fortare än vi anar.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Det var som vi sa... cancersjuka ska inte söka jobb

I ett antal artiklar har sjukförsäkringsreglerna beskrivits som ohemula. Man tvingar cancersjuka människor att söka jobb över hela arbetsmarknaden har vi läst.

På Försäkringskassan har man följt reglerna menar man och Cristina Husmark-Pehrsson har hela tiden hävdat att intentionen inte alls är att allvarligt sjuka ska prövas mot arbetsmarknaden utan få behålla sin sjukpenning. Ord mot ord. Någon slags miss i kommunikationen uppenbarligen. Dock kan jag inte förstå tjänstemän/byråkrater som bara öser på med sina regler, men det är så det är i regelstyrda organisationer å andra sidan.

Jag har alltid hävdat att ändringen av sjukförsäkringssystmet är bra. Att det slår hårt i ytterkanterna blev olyckligt och det gör man nu något åt. Det är bra. Det är så politik ska drivas. Ibland får beslut fel konsekvenser och då får man inte vara sämre än att man ändrar på det. Skulle rent av göras oftare.

Jag är inte alls förvånad över att kommer besked om att man ska titta över det hela och se till att ytterligheterna rättas upp. Jag är dock glad. För jag tycker nämligen att moderaternas politik är människovänlig och att det aldrig varit tal om att att avsikten med nya sjukförsäkringen varit att skjuta på alla som ligger ner. Det är på gränsen till oförskämt men en väldigt tacksam sak för oppositionen att racka ner på förstås. Och till råga på allt så försöker man nu vända det till att (s) har haft bollen. Nåväl Peter ;-). Alliansfritt Sverige går hårt åt ministern och menar att hon redan visste det här. Kanske att hon inte i sin vildaste fantasi kunde tänka sig att FK inte skulle protestera utan bara köra på som maskiner? Kommunikationen måste ha brustit. Vi är alla människor trots allt och det är inte ens självklart att vi svarar på den fråga som ställs för att vi tolkar den som något annat. Minns dessa mina favoritord: "I know that you believe that you understood what you think I said, but I am not sure you realize that what you heard is not what I meant. " (Robert McCloskey)

Det finns många sätt att se saker på. Nu blir det ändring ...
Bloggar: Kent Persson , Betraktelser från en skogsbacke , Viktor Tullgren , Resursbloggen ,

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

(SvD)
DN (SvD) SR (SVT)

Inte så här snälla Fredrik...

Visst är det bra när politiker syns. Lite charmigt är det allt, men kanske inte så värdigt. Det finns onekligen ett och annat tossigt moderat tilltag också. Men med detta kan vi väl vara kvitt?

Jag utgår ifrån att vi inte får se Fredrik Reinfeldt så här.

Tyck själv.

Sent ska syndaren vakna...

Idag skriver Johan Hallsenius och ber alla att adda honom på Facebook för nu är det sociala medier som gäller.

Välkommen Johan!

Jag log lite extra eftersom jag i morse, innan jag läste din ledare såg att du varit inne på kontot och tackat ja till min vänförfrågan. Den måste jag ha sänt dig för flera år sedan? Eller nåt ditåt. Kul hur som helst. Med i gänget...

Jag startade en grupp för oss gamla IT-journalister på Facebook. Där har vi samlat en hel del kul minnen och framför allt bilder. Det känns som om det är dags att dra igång det här lite mer aktivt efter jul.

Har nu skickat en inbjudan till dig. Till och med din chef är med ;-). Vi bestämde senast vi sågs att dra igång ett möte med den gruppen och att vi skulle låna lokaler på IDG. Låt oss se till att detta blir av.

Jag är nog kanske den mest "socialamedietypen" av oss alla och jag berättar gärna om det. Här vilar aldrig några halta löss som bekant. Andra har säkert annat att komma med. Det vore riktigt kul att träffa alla gamla kolleger igen.

Socialdemokratin omodern?

Uppdaterad 091204:

Rapport visar på en hemlig undersökning där socialdemokraterna tappar i förtroende i väldigt många frågor. (hemlig och hemlig, jag antar att någon vet, men det blir väl lite extra spännande så här för de som tror att alla läsare är dumma.) Glädjande för moderaterna och mindre kul för C och KD.

I min egen hemmagjorda tolkning så tror jag inte att det är Mona Sahlins fel utan att det helt enkelt handlar om att tiden på många sätt sprungit förbi den socialdemokratiska politiken. Människor är mer välutbildade idag och har större chanser och möjligheter att klara sig överhuvudtaget. Förr behövdes samhällets stöd på andra grunder än idag, och de grunderna finns inte kvar. Så orden om solidaritet och fördelningspolitik (höjda skatter) ekar lite tomma idag. Det finns de som behöver hjälp i samhället och de ska natruligtvis ha det, ingen säger emot den saken även om det är en av socialdemokraternas paradfrågor att protestera mot borgerligheten. Men vilka grunder finns det i allt detta gnäll och skrämselpropaganda? Visserligen drar vi iväg med våra känslor vi är inte alltid så rationella i stundens ingivelse. Intressant artikel i Sydsvenskan om magkänslan som styr , det handlar om Schweiz och minareter. Eller läs här om människan som rationell varelse. Det manar till eftertanke.

Moderaterna

Moderaterna är mitt val men det är ingen anledning att inte fundera även kring den moderata politiken. Det är i diskussioner man får olika perspektiv och gör egna val. Min blogg är inte bara en broschyr för mitt parti. Jag tror på moderaternas arbetslinje även om den säkert behöver förklaras lite mer pedagogiskt och kanske också justeras en aning, i synnerhet mot sjuförsäkringen. Den hälsosamme ekonomisten ger på sin blogg en bra och tydlig bild av det som behöver sägas i den frågan. Inget är svart eller vitt så som det ofta framställs.

Jag tror på moderaternas tankar om individens frihet, det är min egen grund för att vara med i partiet och visst svider FRA-lagen och flera av de andra integritetskränkande tankar som dyker upp. Trots allt så finns det ljus och från regeringshåll börjar fundera och kanske rent av intressera sig för internetfrågor. Så något gott kanske det kan ha med sig att en del av oss så livfullt protesterat. Men samtidigt börjar det protesteras mot FRA-lagen både här och där. Exempelvis på Åland. Inget bra Goodwill för Sverige. Uppdatering: Anders Mildner har skrivit en tankeväckande artikel om hur partier hanterar integritetsfrågan. Man ska aldrig underskatta sin publik är temat.

Idag är det nya mätningar och då rasar moderaterna och KD står rätt still och (s) ökar en aning. Man måste ta siffrorna med en nypa salt, de kan betyda vad som helst egentligen. I alla fall på detaljnivå. Det är klart att jag gillar när det går bra för moderaterna men man får dock inte stoppa huvudet i sanden och bara säga tralala vad vi är bra. För det finns alltid anledning till eftertanke. Jag tycker att det är viktigt att tänka så rent allmänt.

Farmor Gun plockar ofta fram de dolda russinen ur kakan. Hon leder mig in på Henrik Oskarsson blogg som skriver intressant om det jag själv ofta hävdar och det är att nätfrågorna har betydelse. Han har gjort en sammanställning över valdeltagandet i olika partier i EU-valet, siffrorna kommer från SCB. Där kan man se att de etablerade partierna naturligtvis har flest röstande. Men man kan också se att Piratpartiet har mer än dubbelt så många röster som SD har. Man kan fundera över varför diskussionerna kring de senare är så heta och att man inte låtsas om Piratpartiet, nätet blir en ickefråga av någon anledning. Man bör inte bortse ifrån att PP har lyckats mobilisera valdeltagande med små resurser genom ett mycket aktivt användande av internet.

Om man tittar på Bloggportalen.se och ser till de bloggar som finns där bland mest lästa så kan man se att ungdoms- och modebloggarna har flera hundra tusen läsare i veckan! Det de skriver om idag är kanske inte är så väsentligt för den politiska världen, men i morgon är det absolut så. De finns på nätet, de använder nätet och de kan i likhet med Piratpartiet mobilisera kring olika för den gruppen viktiga frågor. Vi har bara sett början av detta, tro mig. Kent skriver om strutsen som stoppar huvudet i sanden. Det har han rätt i och det gäller nog alla partier just nu. Det gäller att inte fastna i gamla föreställningar. Mycket som är gammalt gäller förstås, men det finns mycket nytt också. Kraften internet exempelvis.


Internetgodis

Det talas mycket om våld, pedofili, bedräger på internet. Det skapar rubrikerna. Men det mesta som sker är bra saker.

ör att ge ett av de goda exemplen på internet så kommer ett här: En kille undrar hur man sätter samman ett styrlager på en gammal cykel. Han bor på internet nånstans, i England kanske, det är inte så noga, kan vara USA också. Flera personer rycker ut till hjälp. Maken tar kameran och ger sig ut i garaget och fotar lite han har nämligen exakt det styrlager som efterfrågas. Proceduren tog från det att frågan ställdes till att frågeställaren kunde tacka så mycket för hjälpen ungefär en timma och en kvart. Oj och så blev det lite fel och snabbt korrigeras det hela. Detta utan inblandning från myndigheter och andra förståsigpåare. Se här.

Överallt händer det såna här grejor på internet, hela tiden. De allra flesta människor är hyggliga och hjälpsamma. Undra på att man vill ha sitt internet i fred.

(intressant)

Många bloggar förstår om opionssiffrorna och partiernas tillkortakommanden och fördelar från olika perspektiv: Göran Pettersson, Tokmoderaten, den hälsosamme ekonomisten, Göran, Högberg, Peter , Michaelas

Expressen DN

torsdag 3 december 2009

Blandaren är på gång... då är det jul

Läser just om att tidningen Blandaren numera görs mest av kvinnor. Det är intressant på flera sätt. För det säger något om den förändring som är på gång. Kvinnor inte bara kan - de gör också numera. Det är hur kul som helst.

För några år sedan satt mina gamla svärföräldrar den ena mer konservativ än den andre och ojade sig över att det fanns tjejer på Blandarens redaktion. Det var verkligen något som killarna skulle ha ifred sa min svärfar som inte gillade att kvinnor arbetade för de skulle de bara ta de bra jobben för killarna och vad skulle då bli kvar. Ja vad ska då bli kvar sa svärmor.

De hade det lite jobbigt med en svärdotter som var mitt i karriären och nog tog ett och annat jobb från killarna. På den tiden. Just nu är mitt liv både lugnare och mer traditionellt - men det ska bli ändring på det. Antingen kommer jag in i riksdagen och kan använda min långåriga erfarenhet av både det ena och det andra eller så tar jag ett krafttag på arbetsmarknaden igen. Ingen vet ännu.

Idag är det annorlunda och jag är glad för det - mycket glad. Kolla också här vilken kraft det finns i Geek Girls, jag är lycklig för att få hänga med på en kvist där.

Nu ser jag ned glädje fram emot årets Blandare.

Man ska inte behöva drabbas av Försäkringskassan...

Diskussionen om hur Försäkringskassan tillämpar sina regler tog fart igår genom den artikel som några cancerläkare skrev i DN där de menade att det är orimligt att cancersjuka personer ska behöva prövas mot hela arbetsmarknaden för att de uppnått reglernas antal dagar i sin sjukförsäkring.

Idag tar Cristina Husmark-Pehrsson bladet från munnen och säger återigen "Svårt sjuka människor ska inte tvingas jobba". Det är precis så jag har uppfattat henne hela tiden. Märkligt vad svårt det tycks vara att få det att gå in. Varje gång jag lyssnar på Husmark-Persson så hör jag hennes sympati och vilja att göra gott. Att tjänstemännen på Försäkringskassan uppenbarligen inte lyssnar på samma öra är tragiskt. De verkar ha myndighetsutövningen sittandes i ryggmärgen och jobbar utan att tänka en meter längre. Troligen är inte alla sådana men de vi kommer i kontakt med är det definitivt. Vi har våra regler säger dem. Problemet verkar vara hur de tolkas. Det är något som sitter i organisationen och det verkar sitta djupt. Man tänker på busschauffören som smäller igen dörrarna framför nosen när han står still framför rödljuset och säger att tidtabellen måste hållas. Vi har våra regler.

Till DN säger ministern att intentionerna är glasklara. "- Intentionerna är glasklara. Svårt sjuka och cancersjuka har, efter ett års sjukskrivning, möjlighet till fortsatt sjukpenning på 80 procent utan bortre parentes". Kan det vara tydligare?

Nu får hon inte som minister ha synpunkter på hur Försäkringskassan jobbar, då blir det ministerstyre och ett himla liv om den saken. Men nog kan hon ställa krav på cheferna att de ska följa hennes intentioner. Byråkrater kan vara helt hopplöst okänsliga för allt utanför det de tror sig vara satta att utföra. Vi har vår regler säger de och verkar anse att världen fullständigt går under om det inte efterföljs. Dessvärre har många svårt att se nyanserna. Det är svart eller vitt.

När man lyssnar på Cristina Husmark Persson så är det glasklart att det finns människoaspekter i hennes intentioner. Det bortses dessvärre från det och man anklagar henne för att ljuga. Jag brukar ofta påpeka problemet med fyrkantiga byråkrater och det gör även Peter Andersson idag. Det är nästan hårresande att det behövs en person som hjälper sjuka människor att komma tillrätta med sina kontakter med Försäkringskassan.

Nu tänker hon ha ett samtal med läkarna som skrev debattartikeln i DN. Det är väl alldeles utmärkt. När man lyssnar på försäkringskassans personal i detta inslag på Rapport så förstår man att det är dags att fundera lite över hur de som jobbar på FK ser på sina arbetsuppgifter. Här uttrycks det mer än tydligt att det är reglerna, det är som om man jobbar med löpande band där "saker" åker förbi.

Det verkar troligt att personalen på försäkringskassan behöver lite kompetensutveckling. Kanske att det är som på Arbetsförmedlingen, de goda avsikterna och intentionerna når inte ända ner i organisationen så att de som de facto arbetar med frågorna har en annan bild av vad de ska göra. Jag betraktar det som en uppgift för ledningen, att se en meter längre. Kanske att föra ett samtal med uppdragsgivaren rent av.

Det är också helt fantastiskt att se hur kritikerna gör allt de kan för att framställa regeringen och Cristina Husmark Pehrsson som hårda och okänsliga. Det är inte sant och det tycker jag är fullständigt uppenbart när hon uttalar sig. Sen att det även finns fyrkantspolitiker är en annan sak. Visst är det trist att det finns papegojpolitiker som bara kan säga arbetslinjen utan att fylla det begreppet med innehåll. Det är faktiskt lika trist med socialdemokrater som själva har påbörjat en förändring av sjukförsäkringen uttalar sig i förklenande ordalag om regeringens politik. Det är förstås väldigt tacksamt att spela på människors känslor, i synnerhet när det handlar om gamla och sjuka. Vi ska ta hand om er kan betyda väldigt mycket - Att ge fisk eller lära någon fiska. Det senare skapar möjligheter, det förra skapar beroende.

Att svårt sjuka människor ska få hjälp torde nu vara helt klart och försäkringskassans personal har att finna sig i det. Kanske att de rent av ska lita mer på vad praktiserande läkare anser? Lyssna på vad ministern säger. Inte bara skylla på reglerna.

Moderaterna bör kunna bli Sveriges bästa sjukvårdsparti skriver Kent Persson, han är landstingspolitiker och väl insatt i frågan. Ett problem är att moderaterna oftast förmedlar en isntrumentell syn på verksamheterna - det vore inte fel att tala lite mer om målen för övrigt. De mänskliga målen, varför man gör det man gör. För det finns såna aspekter.

Det är inte annat än tragiskt när socialdemokratiska företrädare gör allt vad de kan för att svartmåla och framställa moderater som omänskliga. Det är inte sant. Det var inte så mycket lättare förr på försäkringskassan. Det är samma personal, precis som på arbetsförmedlingen. Det finns undantag förstås. Det har aldrig någonsin gått att ta samhället för givet.

Uppdatering: Bloggen Sagor från Livbåten ger lite konkreta tips till hur man skulle kunna hantera det hela.

Uppdatering: Bloggaren den hälsosamme ekonomisten ger en bra beskrivning av problematiken, den är betydlig mindre enkel än det som framkommer i media.

Bloggar Pro/Con: Kulturbloggen, Veronica Palm har intressanta kommentarer i sitt blogginlägg, läs dem. Jan Nilsson vill kunna se sina sjuka vänner i ögonen och tar även han upp de socialdemokratiska tankarna kring hur sjukförsäkringen är som den är. Johan W menar att den som vann valet har ansvaret att ordna till så att det fungerar. Det är ett ansvar som också tas, men man ska inte behöva få en massa skit från de (socialdemokraterna) som ursprungligen ställde till det. Läs Anna Hedberg (s), hon säger saker som ingen vill höra. Det är lättare att satoppa huvudet i sanden och skylla på sittande regeringen. Förvisso oppositionens roll. Men...

Think outside the box...

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

DN

onsdag 2 december 2009

Bravo Torstensson,,,

Infrastrukturministern är i USA och diskuterar ACTA. Där slår hon fast några viktiga saker som är värda att påpeka. Den svenska regeringen vill se öppenhet i förhandlingarna så att alla intresserade kan ta del och lämna synpunkter. Hon menar att det är olyckligt med stängd process eftersom de uppstår ryktesspridning i onödan. Sannerligen har hon rätt i det.

Sverige motsätter sig också att internetleverantörer ska ges ökat ansvar för material som flyter genom näten. Rättsskyddet för internetanvändarna måste vara starkt och eventuella förslag om att stänga av internetanvändare är oacceptabel för Sverige.

Skönt att Torstensson et al tagit till sig av kritiken som förts kring ACTA och nu tar ställning emot de värsta avarterna. Moderaten Karl Sigfrid har kämpat hårt för detta och inte alltid i medvind. Men skam den som ger sig. Grattis Karl!

Kulturnyheterna gör en grej av att Åsa Torstensson inte läst avtalet (vem kunde läsa detta?)men Karl Sigfrid tar henne i försvar och menar att hon vet tillräckligt. Hur som helst beskeden verkar tydliga. Det tar sig.

Läs mer här

HAX Farmor Gun - vann DAX-bloggens första pris. Alltid intressant.

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Två nya sajter idag. Politometern och Moderata Perspektiv

Politometern

premiär idag. Här kan du se vad alla politiska bloggare skriver om. En killer inför valrörelsen. Såg sitt ljus idag så det finns kanske en och annan skavank. Läs mer om sajten här.

och sen tadam - Kents och min nya gemensamma blogg

ModerataPerspektiv

tar också sina första stapplande steg idag. Än så länge inte så mycket innehåll - men vänta och se. Det kommer att ta sig när vi blir lite varma i kläderna. Så lägg namnet på minnet till att börja med.

Vi samlar inte men låter andra göra det åt oss...

Datainspektion drar ut för att kontrollera hur Ifpi och antipiratbyrån hanterar personuppgifter. Det är bra. För nog har man undrat hur det går till och hur de gör.

Tydligen så har det inte blivit så lyckat som de trodde att jaga fildelare kan man läsa i Svd. Lagen som var ur mode innan den togs. Eller vad ska man säga.

Nu måste vi nog fixa till det här regeringen...

Det är en sak att arbetsmarknads- och sjukförsäkringar stramas upp. Det har varit nödvändigt länge eftersom särskilt sjukförsäkringen innehållit allt möjligt och inte bara de som bör vara sjukskrivna utan även de som behöver annan hjälp.

Ministrarna Husmark-Pehrsson" och Sven-Otto Littorin skrev följande (...) Däremot ska den som på grund av sjukdom uppenbarligen varken kan gå tillbaka till sin anställning eller delta i några aktiviteter vid Arbetsförmedlingen kunna få fortsatt ersättning från sjukförsäkringen på samma nivå som tidigare, tills dess att personen tillfrisknat". (Brännpunkt)

Det är inte bara att skylla på alliansregeringen

Till alla socialdemokrater som klankar på regeringen vill jag rekommendera läsning av dåvarande (s)-sjukförsäkringsministern Anna Hedborgs artikel om sjukförsäkringsystemet. Den är mycket tänkvärd så jag tycker att alla bör läsa den. Hon problematiserar hela systemet och pekar ut en hel del punkter som kritiska. Vi har världens längsta sjukskrivningsperioder menar hon och tyckte inte att det är sjukförsäkringssystemet som ska bära alla problem som finns i samhället.

Den borgerliga regeringen har delvis genomfört Hedborgs idéer men kommer nu också med åtgärder för vad som ska hända sen för den som blir drabbad. Det blir tidsbestämda sjukförsäkringsperioder och tanken finns att de inte bara ska löpa på utan att något ska hända och bli bortglömd.

Sjukförsäkring är inte ett självändamål utan ett övergångsstöd. Andra system och åtgärder måste ta vid och nu äntligen ser vi formerna för det. Att man däremot inte ska anses vara tillräckligt sjuk om man har cancer med metastaser och av fyrkantiga försäkringskassetjänsteman ska anses vara klara för att mätas mot arbetsmarknaden för att ett visst antal dagar har gått är i det närmaste hål i huvudet. Det är helt ofattbart hur man kan agera efter "vi har våra regler" i såna situationer.

Vad jag har förstått så har Cristina Husmark-Pehrsson tydligt och gång på gång uttryckt att dessa riktigt sjuka människor ska lämnas ifred och ha sin sjukskrivning. Vem kan i sin vildaste fantasi tro att läkare på en cancerklinik hittar på diagnoser? Hallå Försäkringskassan hur tolkar ni reglerna?

Allt är dock inte dåligt i de nya reglerna. När socialdemokratiska politiker påstår att förnyelse, utveckling och omställning hålls tillbaka så är det i praktiken precis tvärtom. På individnivå i alla fall. Nu får man chanser istället. Det låter som en klyscha säger vissa då. Jag menar att det handlar om att betrakta glaset som halvtomt eller halvfullt. Socialdemokraterna talar om att vara stolta över det socialdemokratiska välfärdsbygget - men saken är den att det har börjat krackelera för länge sedan, inte minst kan Anna Hedborgs utredningar tala för det.

Anna Hedborg sa bland annat "(...) ser också tidsbegränsad försäkring som en viktig fråga, förslagsvis 360 dagar." Säkerligen hade detta genomförts av den socialdemokratiska regeringen om det inte varit en så het politisk potatis. Att nu låtsas som om det är den borgerliga alliansregeringen som bär ansvar för allt elände och tala om utrensning, ättestupa med mera hjälper ingen sjuk. Det kommer dock de nya åtgärderna att göra. För ingen vill väl egentligen vara sjuk? Att få hjälp att komma igång igen är det bästa som kan hända enskilda. Få kan säga emot på den punkten.

Det är fullständigt självklart att dödssjuka människor inte ska tvingas i arbete säger moderate bloggaren och landstingspolitikern Kent Persson och tycker precis som jag. Är lagstiftningen otydlig bör den ändras, om försäkringskassan tolkar fel bör de rätta till sig säger han och hänvisar till en redogörelse av problemet på Anders W Jonssons blogg. Det handlar om kommunikation om hur man kommunicerar och till vem. Allt är inte fel, ska man också komma ihåg.

Gunnar Axen har tidigare på sin blogg beskrivit sjukförsäkringsprocessen förvisso ganska instrumentellt men det ger ändå en bra bild av grundprinciperna. Rent allmänt kan jag som beteendevetare tycka att en mer pedagogisk framtoning vore önskvärd när man talar om sådant som påverkar människors liv. Den juridiska tonen har sitt uttryckssätt liksom den ekonomiska terminologin har sin.

Det mänskliga glöms dessvärre lätt bort, man tar det kanske för givet.Det gäller förstås också nu att både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får fart på sina organisationer och får jobbet att fungera utifrån sin "nya" arbetssituation. Förvisso ska regler följas osv osv. Men när det handlar om möten med människor om det som berör dem som människor måste man också använda andra talanger. Tag hjälp av Skatteverket, de är numera ett under av trevlig kommunikation och hjälpsamhet.

I SvD skriver (s)-politiker om hafsverk. Har ni läst Anna Hedborgs utredning undrar jag då. Låtsas inte som om ni hade gjort annorlunda. Verkligheten är allas. Det handlar om att ta itu med den och vässa organisationerna. Det fungerar inte med siffror nu. Det måste in lite mänsklighet i de här situationerna och framförallt i organisationerna. Målstyrningen mot hur väl man följer regler måste bort inom byråkratin. Målet bör i stället vara hur många man hjälper till vad det nu kan vara - Jobb, rehabilitering eller sjukförsäkring. Har man cancer och fått metastaser ska man inte tvingas till att söka jobb. Det får vara någon måtta. Läser och här man risitna Husmark-Pehrsson så verkar inte det vara vad hon vill heller. Hur kommer det sig att tjänstemän på Försäkringskassan överhuvudtaget i sina vildaste fantasier kan föreslå något sådant. Är de inte människor.

Nu gäller det att styra upp organisationerna. Vi kan inte ha berättelser som den som ges i DN idag av läkare och personal som dagligen arbetar med cancersjuka människor.

Vänsterpartierna presenterade en ny tanke om att slå ihop FK, AF och socialtjänst till en gemensam organisation. Men det hela handlar inte om omorganisation säger ledamöter från Socialförsäkringsutskottet. Vänsterförslaget tar inte vara på människors vilja att bli friska och komma igång igen menar man från det hållet. Det kan nog vara sant - men å andra sidan är det faktiskt dags att ställa krav på cheferna i organisationerna. För uppenbart har inte regeringens tankar fått fäste eftersom de tar sig såna otroligt konstiga uttyck. Det är dags att sätta ned foten och visa att vi moderater inte är helt okänsliga. Alla är inte allvarligt sjuka och kan säkert må bra av rehabilitering och snabbare hjälp. Men vissa är sjuka, och man behöver inte ens vara särskilt smart för att förstå att cancerdiagnoser som läkarna bedömer har oviss utgång inte på något sätt är skäl att bedöma utifrån sifferlek. Det är ändå inte huvuddelen av alla i försäkringskassesystemet som är dödligt sjuka. De som är det måste man visa lite vördnad ändå.
Det handlar återigen om människor. Det är bara att greja det här. Finns inga alternativ. Kom inte nu och säg att jag som är moderat inte kan tycka så här. Det går utmärkt. Mer helhet än dumhet behövs. Jag tror att det behövs lite goda exempel också mitt i detta virrvarr. Det finns de som är nöjda, som är glada för att de fått rehabiliteringshjälp, för att de inte glömts bort. De behöver vi också få se. Livet har flera sidor om man ska vara krass. Man kan vara ganska säker på att socialdemokraterna et al bara kommer att komma med kosmetika framöver. De kommer inte att ändra särskilt mycket i försäkringssystemen för det som nu gjorts är vad de själva velat göra länge men det har varit en alltför het potatis.

Återigen dags att förklara vad som är bra med de nya systemen och se till att organisationerna kring det hela fungerar. Det måste göras så att man förstår varför det är bra och inte bara redovisa med siffror. Välfärdsmyndigheten?

Sen fick jag tips på en mycket intressant artikel skriven av Roger Qvarsell, Linköpings universitet. "Den sjuke som konsument. Våra föreställningar kring sjuka och sjukdom i för- och senmoderna samhällen" Den ger en spännande bild av hur sjukförsäkringssystemet utvecklats över tid. Manar till eftertanke för den som är intresserad av sådana.

Men först måste vi greja de mänskliga mötena mellan välfärdssystemet och individen. Allt var inte bra förr det vet nog alla och allt är inte heller dåligt nu. Men ska man ändra måste man göra det med lite finess i alla fall. Balans måste vi ha. Överallt.


Expressen /SvD/


Bloggar: Cattas bubbla Peter L Andersson, nej man jobbar inte bättre med cancer i kroppen. Johan W.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

(intressant)

tisdag 1 december 2009

Lite distans och perspektiv...

Särskilt för Oscar idag... Födelsedag
FRA som kanske försöker få ihop kablarna
Isobel som är glad idag
Jag som fryser...

Tröst och glädje (och så lite humor...)